Visar inlägg med etikett religion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett religion. Visa alla inlägg

måndag 26 november 2012

Skolan skall vara sekulär

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström förklarat att Skolverket accepterar religiösa inslag i skolan, något som är aktuellt nu till Julfirandet och advent.  Göran Hägglund (KD) och Jan Björklund är dock konstigt nog positiva till religiösa inslag i skolan. Här följer mina tankar om detta.

Skolan skall vara sekulär. Självklart skall skolan inte vara konfessionell och inte på annat sätt ha anknytningar till religioner eller lokaler för utövandet för religioner. Att kristendomen har en traditionellt stor plats i skolans ceremonier, är ett bräckligt argument. Tidigare epokers övergrepp där personer automatiskt blev inlämmade i kristendom, har vi ingen andledning att bevara. Samhället måste kunna utvecklas och även dåliga traditioner måste gå att ifrågasätta.

Det är inte okej att barnen blir tvungna att sitta och lyssna till en präst ståendes i predikstolen i kyrkan. Det ger intryck av att skolan tar prästen på stort allvar, vilket är felaktigt. Barnen skall lära sig att ha ett kritiskt sinne. Lämpligare vore i så fall att prästen och barnen möts på neutral mark under neutrala omständigheter och att barnen får ställa kritiska frågon till prästen om t.ex. vilka bevis som finns för att just deras gud är den rätta.

Punkten är för länge sedan passerad där kristendomen fått böja sig för naturvetenskapen. Jorden är inte universums mittpunkt. Vi är inte skapade av gud, utan av evolutionen. Vi är släkt med aporna.

Det går alldeles utmärkt bra att fira utan religiösa inslag. Det går att sjuga, tända ljus, bjuda på fika, läsa dikter, dekorera hem, dansa, leka, pyssla, filosofiera, etc. Fira de filosofer och vetenskapsmän som kämpat emot kyrkans övergrepp genom tiderna - emot det mörker av okunnighet, rädsla och vidskepelse som legat som ett mörkt töcke över Europa under århundranden.

Tomten är det centrala under Julen och han är ett väsen inom folktron och har inget med kristendom att göra. Julen är en gammal tradition som kristendomen försökt lägga beslag på. Jag tror det är få i Sverige som firar Julen med tanke på att det är Jesu födelsedag (fast han i verkligheten inte föddes denna dag om han nu har funnits i verkligheten), men hur många det nu än är, kan det aldrig rättfärdiga att skolan frångår principen att vara sekulär. Julen sammanfaller i princip med midvintersolståndet, vilket var något hedningarna firade, ibland med blot. Det var en stor och viktig högtid. Självklart var kände sig kristendomen tvungen att försöka ersätta dessa traditioner med sina egna. I kristendomens vanliga strävan att enväldigt kontrollera människors tankar och liv, så har inte andra saker plats.

Lucia är namnet på ett helgon på Syrakusa, men där slutar Lucia-firandets koppling till kristendomen. Traditionen att fira Lucia med ljus härstammar från hedninsk folktro där man firade ljusets årterkomst under de dagar man ansåg var årets längsta. Lucia själv verkar representera en hednisk ljusgudinna.

Skolavslutningarna i kyrkan är mycket stressande och jobbiga för barnen som inte förstår varför de helt plötsligt blivit påtvingande kyrkobesök, av en skola som påstår sig vara icke-religiös. De känner olust för att de känner att de är satta i ett sammanhang de anser hör till deras fritid och deras fria vilja. Barnen känner att de genom sin medverkan bekräftar kristendomen som religion och att de därmed inte fritt kan föra sin talan emot religionen inom skolan. Skolan borde vara en plats där barnen lär sig mer om olika religioner och traditioner. En plats där de även lär sig de mörka sidorna med religionerna, deras doktriner och trosriktningar, och där de lär sig granska texterna kritiskt med ett naturvetenskapligt förhållningssätt, men även förstå hur relgionen påverkat tankesätt, kultur, historia och traditioner.

Det finns barn som känner stor olust när lärare för fram kristna berättelser i sammanhang kopplat till högtider. De känner då att läraren tar ställning för religionen. Om berättelserna förs fram i ett sammanhang som har med en kritisk analys av de kristna religiösa texterna och myterna, så upplever barnen det inte lika traumatiskt.


Denna artikel är en reaktion på bland annat följande inslag i media:
http://www.dn.se/nyheter/politik/hagglund-ok-med-o-helga-natt
http://www.dn.se/debatt/gud-far-inte-vara-med-nar-skolan-samlas-i-kyrkan
http://blog.svd.se/ledarbloggen/2012/11/26/advent-ar-ingen-svensk-pryl/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/adventsfirande-utan-gud_7699768.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/adventsdebatten-rullar-vidare_7702426.svd
http://www.newsmill.se/artikel/2012/11/25/fegt-av-skolverket-att-inte-n-mna-psalmerna

tisdag 25 september 2012

Censurera bibeln istället för Tintin

Vi har påbörjat en otäck utveckling i Sverige. Vi har börjat med censur, kontroll av människors läsvanor och minskad öppenhet.

De böcker som borde förses med varningstext är de som utger sig innehålla sanningen fast de inte har vetenskapliga fakta som stödjer det. Böcker som påstår att orden kommer från en gud som inte finns. Böcker som dessutom innehåller förfallna samhällsnormer där slaveri med mera förekommer. Dessa böcker, om några, borde förses med hänglås och varningstext. 

Bibeln, Talmund och Koranen har skapat krig, lidande, intolerans, övergrepp och förstörelse.

Tintin är snäll, nyfiken, intelligent, och arbetar rättvisa. Serierna innehåller inte mycket våld. Helt klart ett föredöme. Framförallt det är serier, fiktiva berättelser, och utger sig inte för att vara sanningen.

Litteratur är färgade av författaren och den tidsanda hen lever i. Författaren skapar ett drama, en historia, med gestalter som ser verkligheten genom sina "filter". Litteraturen möjliggör att man kan delta i resor i tid och rum med författaren. Det är vansinne att tänka i banor om att litteraturen endast skall vara politiskt korrekt. Då våldför man sig på grunden för vad litteratur är.

De som verkar för socialpropaganda bör hålla sig utanför litteraturens och bibliotekens värld, för om de får härja fritt har de snart destruerat stora delar av vårt kulturarv.

Låt våra bibliotek bli en fristad från politisk socialpropaganda, och styrning av människors åsikter och tankar genom att begränsa urvalet av böcker, och genom att takiskt försöka tänka igenom vilket urval av böcker som kan åstadkomma den "bästa framtida människan". För om vi börjar med det så slutar det med att vi inte kommer att ha några böcker kvar där i överhuvudtaget. Den ena efter den andra gruppen kommer att ha synpunkter på böckernas innehåll och urval och man kommer snabbt att finna att lejonparten av böckerna har någon form av olämpligt innehåll om sticker i ögonen på åtminstone en grupp av individer. Om vi fortsätter så här, är vi snart i samma destruktiva spår som tidigare i historien. De kristna förstörde det grekiska vetenskapliga och kulturella arvet, vetenskapliga och kulturella skrifter av högkulturerna i mellanamerika, och demolerade en stor mängd Stonehenge-liknande formationer i England. Maoisterna i Kina brännde upp alla vetenskapliga böcker. Allt med goda intentioner och en stark tro, men med katastrofalt resultat.

Jag hade aldrig i min vildaste fantasi vågat drömma om att vi i Sverige skulle bli tvugna att stå upp för yttrandefriheten. Just nu är det många strömningar som vill begränsa yttrandefriheten. Till och med journalister på större tidningar i Sverige är öppna för att begränsa den.

Frågan är hur konsten påverkas. Författare och konstnärer som tänker i banor om hur de skall tillfredställa den socialpolitiska opinionen har lättare att få positiva recencioner för sina verk, men den typ av påverkan är svår att gripa. Mer markant blir det när konstnärer och författare hotas till livet på grund av att de inte "visa tillbörlig respekt" för religioner. Salmand Rushdie och många andra författare och konstnärer har fått betala ett enormt pris, men inte bara de, utan vi alla, eftersom författare börjat med självcensur och bredden på konsten minskar och blir mer strömlinjeformad för att inte stöta sig med någon.

Eftersom samhället blivit mindre tolerant och eftersom yttranefriheten är satt på undantag, finns det allt fler som hävdar att de gjort något i form av konstnärer, för att då komma under konstnärens något mer skyddade position av att kunna yttra sig. Detta är ett tecken på att människor i allmänhet är rädda att yttra sig fritt, för att de skall bli stämda för hets mot folkgrupp, ärekränkning, mm. Det är dags att slå på bromsen och sluta använda alla dessa undantag från yttrandefriheten, för vi är inte längre fria att yttrycka oss fritt.

Tintin i Kongo måste jag säga är väldigt beskedlig i jämförelse med "Pang i Bygget" ("Fawlty towers") med John Cleese, där den spanske betjänten, karaktäriserad steretypt och nedsättande, behandlas mycket illa. Genom att det är filmatiserat och folk skrattar åt det så blir effekten mycket värre.


Ovanstående inlägg har gjorts som en reaktion på följande artiklar i media:
Tintin-översättare: Moralpanik och censur
Kulturhuset backar om Tintin
Tintin-översättare: Moralpanik och censur
Stockholms stadsbibliotikarie: Det är emot yttrandefriheten att ta bort Tintin 
Kulturhuset i Stockholm backar om Tintin
Kulturhusets konstnärlige ledare kastar ut Tintin

tisdag 3 januari 2012

Frihet från religiöst våld och intolerans

Bit för bit lyckas extremister tysta ner folk. Folk har börjat bli rädda att yttra sig med rädsla för att bli mördade. Extremisterna har lyckats mycket väl med att faktiskt kontrollera medier, författare, konstnärer, politiker och folk i Europa. Infantil extremism har börjat härja och folk är tysta av rädsla för att mista livet. Bara en och annan författare och konstnär med dödsförakt vågar yttra sig. En del religiösa företeelser i samhället bör kunna diskuteras på samma förutsättningar som man diskuterar andra samhällsfrågor. Att gömma sig bakom en religiös förklaring för att ursäkta idéer och handlingar, tycker jag inte håller.

Att man har frihet att uttrycka sig och ha egna åsikter tycker jag är viktig, och jag accepterar inte att enskilda individer tystas ned med hot eller våld.

Jag tycker att religioner kan innehålla bra sidor och fylla ett behov hos många människor, men däremot har religioner en mycket stor tendens att resultera i intolerans och våld. Frågan är ifall religion skall få existera i organiserad form. Att personer privat har en religion kanske inte är så farligt, men så fort det blir större grupper så har verkar det ha en tendens att gå överstyr.

Kristendomen kan förvisso ha haft en del positiva effekter. Folk har lärt sig läsa och folk har fått en viss moralisk bas att stå på, t.ex. att visa kärlek, vara hederlig och kunna förlåta, och skapat ett visst socialt klister att skapa stabila stater. Dock har kristendomen en svart sida. Hur många människor har inte dött i krig förda i religionens namn? Hur mycket historia har inte demolerats i kristendomens namn? I England fanns massor av Stonehenge-formationer, en del större än Stonehenge, som jämnats till marken på grund av att de ansetts vara hedniska. I Amerika har man utplånat stora delar av den mycket intressanta historian av deras pyramidbyggande folk. Kunskap om deras religion, astronomi och kalendrar har gått om intet. I Europa har vetenskapsmän förföljts för att de framfört sina kunskaper och observationer. I Europa förstördes massor av dokument från antikens vetenskapsmän. Charles Darwins tillbakahöll publiceringen av sina idéer om naturligt urval många år på grund av rädsla för de reaktioner den skulle orsaka. Galileo Galilei arbetade med vetenskapliga metoder och grundade kunskap på observationer och experiment. Han blev ställd inför inkvisitionens domstol och tvingades avsvära sig sina "villoläror". Häxjakten i Europa baserades på religiös vidskepelse och orsakade många oskyldiga människors död.

Är det inte dags för oss att kräva att samhället är sekulariserat? Börjar det bli dags att förbjuda alla religioner som kan medföra intolerans och våld? Är det inte dags att ifrågasätta religionens särställning i samhället? Är det inte dags att låta även religiösa och religiösa idéer ifrågasättas på ett likartat sätt som andra saker, individer, grupper och organisationer i samhället? Hur mycket mer galenskap skall vi inte se i världen orsakad av indoktrinerade personer med skygglappar och som inte klarar av att ifrågasätta grund av att de är religiösa? Hur mycket lidande och skada orsakar inte kristendom, islam och judendom? Dessa tre religioner står och har stått för så mycket krig och elände att det är dags att förbjuda dem.

Skall vi i Europa gå 500 år tillbaka i tiden för stilla muslimernas ilska runt om i världen? Ja, det ser faktiskt ut som om vi går emot en ny vinter av religiös fanatism. Om vi inte har samma synsätt  som muslimerna, så kommer vi att angripas både utifrån och inifrån av personer som tror de agerar på uppdrag av en högre gudomlig makt.

Är det okay att så mycket intolerans och våld utförs på lösa grunder? Ingen av religionerna har belägg för att deras gudar existerar annat än i fantasin. Deras doktriner (Bibeln, Koranen, Tora) är texter som har skapat många problem då personer tagit dem på för stort allvar. Är det okej att man i religionens namn tystar ner personer som faktiskt inte alls har samma uppfattning?

Bit för bit lyckas extremister tysta ner folk. Folk har börjat bli rädda att yttra sig med rädsla för att bli mördade. Extremisterna har lyckats mycket väl med att faktiskt kontrollera medier, författare, konstnärer, politiker och folk i Europa. Infantil extremism har börjat härja och folk är tysta av rädsla för att mista livet. Bara en och annan författare och konstnär med dödsförakt vågar yttra sig.

En del religiösa företeelser i samhället bör kunna diskuteras på samma förutsättningar som man diskuterar andra samhällsfrågor. Att gömma sig bakom en religiös förklaring för att ursäkta idéer och handlingar, tycker jag inte håller.

Är det vettigt att vi inte skall kunna se ansiktet på den man kommunicerar med? Ansiktsuttryck är mycket viktiga i mänsklig kommunikation och i en del av det som gör oss till människor. Varför skall kvinnor alltid anses smutsiga? Varför skall deras åsikter vara mindre värda? Är kvinnors känslor och empati inte något som hör hemma i ett manschauvinistiskt samhälle? Skall kvinnorna i samhället omvandlas till mörka spöken? Skall världen göras till en hård och steril öken, utan den skönhet som kvinnlig fägring skänker den?

Är det vettigt att friskolor startas för olika religiösa grupper? Vore inte det bästa för att hålla ihop en nation att folk i så stor grad det går i samma skolor som barn? Börjar vi inte skapa ett uppdelat Sverige, då vi separerar barn som har olika religiös bakgrund?

Skolavslutning i kyrkan förstår jag man inte håller på med längre i skolan. Trodde det för länge sedan avskaffats. Självklart är det problematiskt att skolan har kopplingar till kyrkor eller religioner.

Är det bra att man publikt demonstrerar sin religiösa tillhörighet genom att bära religiösa attribut? Är det inte ett sätt att skapa en gräns mellan "vi och dom"? Är det inte ett sätt att tvinga in folk i ens närhet i religionen. En "avfälling" som inte bär de religiösa attributen sticker därmed direkt ut och blir socialt utfryst. För att undvika social utfrysning från sina nära, fortsätter man kanske bära de religiösa attributen fastän man slutat tro. På så sätt blir stöder man något som man egentligen inte tror på fullt ut. Samma principer vill kristna i USA använda sig av då de vill återinföra bönestund i skolan. Den som inte vill be, kommer sticka ut i mängden. Det skall vara svårt och smärtsamt för "avfällingarna" och de skall frysas ut som avvikande – är deras strategi. Social kontroll skall styra folks tro. Det är så religiösa vill "rekrytera" folk – alltså inte genom att föra en övertygande argumentation, utan genom sociala påtryckningar.

torsdag 24 november 2011

Skall samhällets lagar grunda sig på religion?

Religionen kan ha en stor betydelse för en del individer vad det gäller att känna ett sammanhang. Dock är den inte nödvändig för alla. Frågan som uppkommer i många diskussioner är hur pass mycket religionen skall ligga till grund för samhällets lagar. Enligt min mening, skall de inte ha någon inverkan alls. Det finns alldeles för många dåliga exempel på vad som händer i länder där religionen har inverkan på lagar och styre.

Vi bör utgå ifrån fakta som vi med säkerhet känner till ─ saker som vi kan se och ta på och bevisa med vetenskapliga metoder. De religiösa skrifterna har inte tillräckligt bevisvärde för att kunna konstatera att det finns en eller flera gudar som vi människor måste inrätta oss efter. Vi kan inte bygga våra samhällen efter något som vi inte vet.

Självklart är man fri att tro vad man vill, men man är inte fri att utföra vilka handlingar man vill. Man skall inte kunna "köpa sig fri" från kriminella handlingar för att ens tro stöder dem. Midsommarblot där man hänger upp döda barn i träden för att blidka Asagudarna är tack och lov förbjudet i vårt samhälle (tror jag). Att under kristna förtecken dränka häxor är inte heller längre tillåtet. Dit jag vill komma är att samhället måste dra gränser för vilka handlingar som är tillåtna, och att detta kan påverka hur folk utövar sin religion. Religionens gränser sätts därför i slutändan av samhället. Man är fri att tro vad man vill, men ens handlingar är inte fria.

Ett exempel på hur religiös täckmantel kan användas för att kunna bedriva illegal verksamhet ges i DN: Att kopiera digitalt nu erkänd religion.

Vi har lidit tillräckligt mycket av kristna dogmer. Vi har väntat i många år på att nå en punkt där religionen upphör vara grund till samhällets lagar och regler. Hur många brott har inte kristendomen begått i religionens namn. Häxor har bränts. Folk har torterats. Man har skrämt folk med helvetet så de lidit av ständig ångest. Katolikerna har utrotat Katarerna (kristen trosriktning). Katolikerna har fängslat en av tidernas största vetenskapsmän Galileo Galilei. Man gick ut i korståg. Man förstörde historiska arv.

Kristendomen har vi kunnat diskutera alltmer öppet under de senaste decennierna, vilket har varit bra. Nu har vi dock problemet att det inte går att diskutera islam och judendom öppet. Så fort man har avvikande åsikter än en muslim eller jude, slår de på trummorna och säger att man är antisemit eller antimuslim, och att man kränker deras frihet att utöva sin religion. Jag börjar alltmer bli osäker vad som menas med antisemit eller antimuslim.
  1. Är det en individ som inte är jude eller muslim?
  2. Är det en individ som har annorlunda åsikter än vad en del muslimer eller judar har?
  3. Är det en individ som kritiserar dessa religioner?
  4. Är det en individ som försöker omvända muslimer eller judar?
  5. Är det en person som med våld försöker bekämpa dessa?
En religion som utövas sektlikt, tycker jag inte är bra. Individer skall inte behöva uteslutas ur den sociala gruppen eller den egna familjen bara för att de inte anammar en viss tro. Religiösa sammanhang där människor utvecklas emot att bli småsinta, inskränkta, egoistiska, lögnare, bedragare, tjuvar, förolämpande, förnedrande, hotfulla eller hämndlystna kan jag omöjligtvis känna sympati för. En större acceptans kan jag känna för egenskaper såsom öppenhet, förmåga att lyssna, nyfikenhet, artighet, respektfullhet, omtänksamhet, empati, filantropi, förlåtande samt frånvaro av hat och våld.

Jag har noterat att sättet att reagera på skiljer sig mellan olika grupper. En del muslimer vill inte skaka hand. Att inte skaka hand är en skymf hos västerlänningar och en sed som sträcker sig tillbaka långt tillbaka i tiden. Vad gör västerlänningar då de blir skymfade i detta fall? Utlyser de ett världsomfattande upprop till att mörda den som skymfade? Nej, inte vad jag vet. Annorlunda är det när man skymfar muslimer. Om någon avbildar Muhammed, uppmanas muslimerna i hela värden att mörda honom. Det är redan ett oproportionerligt agerande, men för muslimerna räcker det inte. De skall även skicka över terrorister för att spränga befolkningen. Av statschefen kräver man att han tar ställning i frågan. Varför skulle han det? Skall han bli en sorts bricka i ett "världarnas krig"? Statschefen skall inte lägga sig i vad enskilda individer gör. Det är just grundidén med ett fritt samhälle. Det känns verkligen som man har hamnat på den intellektuella nivån man hade då man lekte i sandlådan. Ja, egentligen ännu lägre, eftersom sandlådelekarna inte inbegrep att mörda sina opponenter.