Skyddad verkstad eller elevnytta?

Detta inlägg handlar om huruvida den svenska skolan endast skall tillåta anställa personer som gått lärarutbildningen eller ifall det även skall finnas vägar in i skolan för personer som har annan bakgrund.

Politikerna (FP) är ute i fel riktning då de försöker skapa en skyddad verkstad för personer som gått den svenska lärarutbildningen.

Teoretiska kunskaper om Piaget etc behöver inte alls innebära att man är en bra lärare. Universitetsutbildningen för lärare är världsfrånvänd. När läraren väl står framför eleverna så är det första problemet (i grundskolan) att knyta an till eleverna och få deras uppmärksamhet. Det är sådant som är mycket svårt att lära sig teoretiskt, utan det behövs snarare praktisk träning med hjälp av någon specialist, och mer fokus borde ligga på detta i lärarutbildningen. En del individer har "det i blodet" och klarar detta jättebra utan hjälp, andra har stor hjälp av stöd på vägen. För en del är det alltför svårt att klara av detta.

I grundskolan är ordning i klassrummet en viktig sak. Tyvärr, kan elever få en betydligt sämre utbildning på grund av att undervisningen blir störd av elever som pratar, talar i telefon, spelar spel i telefon, SMS:ar, stör andra elever, lägger fötterna på bordet, har sönder pennor, kastar pennor, springer omkring, mm. En del klasser kan vara mycket lugna och bra, medans andra kan vara oroliga. I vissa klasser finns en negativ "kultur" där eleverna gör allt för att slippa lära sig något. I en del fall kan en enda elevs närvaro göra att det blir oroligt, genom att andra elever som annars är lugna "hänger på". I England har man börjat ta detta på allvar. En del lärare blir upprörda och låter rösten gå upp i falsett. Lärare skall få träna på kroppspråk, röst, tonläge och ögonkontakt. De skall även få lära sig hur de utdelar belöningar och straff, samt hur de skall agera då de utsätts för mer extremt beteende.

Anställningstrygghet i all ära, men priset för det är för högt. Alltför många personer drabbas alltför mycket ifall en lärare inte håller måttet. I det här fallet är det elevernas trygghet som är viktigare. De skall inte behöva dras med en dålig lärare på grund av stela anställningsregler inom skolan.

I de lägre årskurserna i grundskolan får barnen ofta ingen bra utbildning för läraren inte kan tillräckligt inom alla ämnen och omöjligtvis kan ge barnen stimulerande lektioner. Lärarutbildningen räcker inte till för att ge lärarna tillräckliga kunskaper i alla ämnen. Många lärare saknar en bred allmänbildning, vägen från sin egen skolgång till att sedan själv vara lärare har varit alltför kort.

Ibland ser man lärarpraktikanter från lärarlinjen som praktiserar i skolan. Många av dem är mycket osäkra personer och personer som hade noll pedagogisk känsla.

De personer som har en universitetsutbildning inom ett ämnesområde, t.ex. matematik, kemi, fysik, historia, ekonomi, har ofta en stor passion för sitt ämnesområde. Deras fördjupade kunskaper och passion kan fungera som en katalysator för att få eleverna intresserade. En del av dessa personer har också en en god pedagogisk ådra. Att tvinga dessa att gå flera år på lärarlinjen för att de skall få prova på att se ifall de skulle trivas med att jobba i skolan, är orealistiskt.

Det är en sak att komma in på lärarlinjen och läsa där, men det är en annan sak att i verkligheten ha en god pedagogisk förmåga. De verkligt bra lärarna kommer oftast utifrån. De har haft universitetsutbilningar inom olika ämnen, men inte gått på lärarlinjen för att bli lärare.

Jag har även sett hur dålig undervisningen är i tredje språk (tyska, franska, spanska). Barnen kan inte ens använda enkla hälsningsfraser efter tre år i skolan. De uttalar de orden på det utländska språket med svenskt uttal och använder svensk satsmelodi. De är "självlärda" genom att läsa texter för sig själva. Läraren verkar aldrig ha kommunicerat med dem på det utländska språket eller lärt ut grundregler i uttal. De universitetsutbildade lärarna håller helt enkelt måttet. Vi förstör för eleverna då vi ger de dåliga lärarna som gått lärarlinjen i Sverige förtur framför lärare från utlandet som har språket som modersmål. Det är få timmar språk i skolan och dessa måste man ta väl tillvara. Läraren måste ha förmåga att förklara saker på det utländska språket, och inte göra det lätt för sig genom att tala svenska. Ju mer läraren använder det utländska språket desto mer lär sig eleverna. En pedagogisk lärare behöver aldrig använda svenska för att förklara. Genom lite planering och pedagogisk känsla kan man även förklara grammatiska moment för personer som är helt nybörjare i språket.


Denna artikel är en reaktion på bland annat följande artiklar i media:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/yrkesprov-skulle-ge-fler-larare_7321185.svd
http://www.dailymail.co.uk/news/article-2167504/Body-language-classes-trainee-teachers-control-disruptive-pupils.html 
http://www.dn.se/ledare/signerat/lararjakt-i-den-hogre-skolan

Folkpartiet sviker eleverna

Nedan några tankar sedan jag läst SvD blogg
http://blog.svd.se/politikdirekt/2012/05/bjorklund-slakt-av-modersmalsundervisning/

Folkpartiet hade valaffischer inför valet 2002 där det skröt om hur pass bra skolan skulle bli ifall de fick ansvaret för den. Jag var en som trodde att de verkligen var kompetenta, men så här i efterhand har jag förstått att det vara var tomma ord och lögn. De har inte alls någon kompetens. Jan Björklkund vill gärna, men har inte tillräcklig insikt om vilka åtgärder som behövs. I själva verket är det nu tio förlorade år med Folkpartiet vid makten med ansvar för skolpolitiken.

Jag är kritisk emot att samhället skall ha ansvar för hemspråksundervisning. De knappa resurserna räcker inte ens till den reguljära undervisningen. Jag skulle aldrig drömma om att begära att mina barn skulle få gratis undervisning i svenska ifall jag flyttade till utlandet. Jag skulle däremot bli jättetacksam om de fick extra undervisning i det nya landets språk, men jag skulle aldrig kräva det.

Det är rätt att språket är oerhört viktigt för att etablera sig i ett nytt land. Dock så får man inte heller gå till överdrift, så att man skapar enorma murar som förhindrar att högutbildad arbetskraft med unik specialistkompetens kan komma till Sverige för att förbättra vår ekonomi.

Jag tycker att den vanliga språkundervisningen som erbjuds alla elever förbättras och utökas. Bättre lärare behövs. Fler språk bör erbjudas, och då tänker jag speciellt på att de stora språken bör finnas med så att vi i Sverige har goda möjligheter att kunna ta tillvara på den internationella ekonomins möjligheter. Engelska, tyska, spanska och franska erbjuds ofta av skolorna, men även kinesiska, ryska och arabiska bör erbjudas för det är riktigt stora språk och viktiga ekonomiska zoner med vilka handel sker. Vi bör inte bara bli utnjuttade, utan vi bör även utnyttja dessa möjligheter.

Något som är viktigt att känna till är att stelbenta regler och krav på "legitimation", i praktiken leder till sämre kvalitét på undervisningen. Det finns elever som under fyra års studier i ett tredje språk (tyska, franska, spanska) knappt kan någonting. Tyvärr håller de svenskfödda, svenskutbildade lärarna inte alls den nivån som man kan förvänta sig. På papperet har de "behörighet", men i verkligheten kan dessa lärare inte kommunicera på det språk de lär ut. De kan inte förklara saker på språket. Deras uttal är starkt präglat av svensk satsmelodi. Det är oerhört vanligt att elever i svenska skolan inte ens kan uttala vokalerna rätt i det utländska språket, vilket gör det omöjligt att fårstå vad de säger. Det är enorma brister på undervisningen. Därför ger jag inte mycket för legitimationer och behörighetsintyg, så länge de inte garanterar att lärarna verkligen är kompetenta.

Det måste bli lättare för utlandsfödda att bli språklärare i Sverige i deras modersmål. Det är oerhört viktigt att vi får in personer med språket som modersmål i den svenska skolan. Det duger inte med våra svenskfödda, svenskutbildade lärare som talar svenska på lektionerna och inte kan förmedla det nya språket på ett pedagogiskt sätt.

Murarna är alltför höga för utlandsfödda till att bli språklärare. Till och med för de som redan har en lärarutbildning i sitt hemland är murarna för höga. De måste läsa 90 högskolepoäng (1,5 års heltidsstudier) i sitt  modersmål här i Sverige för att bli lärare, trots att de i hemlandet har haft ansvar för att lära elever i grundskolan att läsa, tala och skriva. För att få läsa på högskolan måste de först ha Svenska B och Engelska A. För att nå nivån Svenska B, krävs det i normalfallet 3 års studier ifall man inte har förkunskaper i Svenska. I Sverige är nivån hög i Engelska i förhållande till många andra länder, vilket gör att en del måste läsa ett par år Engelska för att nå kravet Engelska A. Sammanlagt krävs alltså: 3 år (svenska) + 2 år (engelska) + 1,5 år (modermål) = 6,5 års studier för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden! Är det att ta tillvara på resurserna? Har vi inte ett regelverk som förhindrar oss istället för att hjälpa oss få kompetenta lärare? T.ex. så kan man ifrågasätta värdet av att slösa bort två år på engelska och tre år på svenska, bara för att få studera sitt modersmål på universitetet.

Jan Björklund, vad tänker du om detta? Skall du fortsätta att gå i de fotspår som fackföreningarna stakar ut åt dig, eller skall du börja tänka lite mer självständigt och mer tänka på elevernas behov, till skillnad på fackföreningarnas skråtänkande om att skydda sina egna, alltför ofta inkompetenta, medlemmar.


Detta inlägg är en reaktion på följande artiklar:
http://www.dn.se/ledare/signerat/inspirerande-vag-till-battre-lektioner
http://www.dn.se/nyheter/politik/bjorklund-bra-forslag
http://www.dn.se/debatt/kunskaper-i-svenska-krav-for-medborgarskap
http://www.dn.se/nyheter/sverige/m-mognadstesta-alla-sexaringar
http://www.dn.se/nyheter/politik/mp-vill-ge-larare-ordinationsratt
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nya-betygen-ar-mer-rattvisa-an-de-gamla_7251645.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bjorklund-sagar-mp-forslag-om-larare_7233175.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bjorklund-sagar-mp-forslag-om-larare_7233175.svd
http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Vara-viktigaste-fragor/Skola-och-utbildning/
http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Snabba-fakta/statlig-skola/
http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/fp-skolan-den-viktigaste-valfragan
http://www.youtube.com/watch?v=yTizCcl4-Is
http://www.youtube.com/watch?v=f_bp5y_llPA
http://www.expressen.se/nyheter/val-2010/fp-foraldrar-ska-vakta-brakiga-barn-i-skolan/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12049828.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12425254.ab